Vitaminer

Det finns 13 olika vitaminer som människokroppen behöver få i sig utifrån för att fungera som den ska. Vitaminer är organiska ämnen som inte kan tillverkas i tillräckligt stor mängd i den organism som behöver dem – vitaminerna måste därför tillföras utifrån på något vis, till exempel genom mat, dryck eller kosttillskott.

Huvuddelen av vår föda består av fett, proteiner och kolhydrater men vitaminerna tillhör inte någon av dessa tre ämnesklasser. Jämfört med vårt behov av protein och fett behöver vi bara ytterst små mängder av de 13 vitaminerna.

Olika arter har olika behov av vitamin, både vad gäller vilka vitaminer man behöver och i vilka mängder. En hund, en katt och en människa har alltså olika behov av vitaminer. Även inom en och samma art kan det finns markanta variationer mellan olika individer vad gäller hur stora mängder av de nödvändiga vitaminerna vi behöver få i oss. En individs behov kan också variera från en period av livet till en annan; en kvinnas behov kan till exempel variera beroende på om hon är i fertil ålder eller ej, och graviditet kan också innebära ett ökat behov.

Vitaminer som människokroppen behöver

Beteckning Namn
Vitamin A Retinol
Vitamin B1 Tiamin
Vitamin B2 Riboflavin

E101

(Vitamin B3) Niacin
(Vitamin B5) Pantotensyra
Vitamin B6 Pyridoxin
Pyridoxamin
Vitamin B12 Kobalamin
(Vitamin B9) Folsyra
FolacinPteroglutaminsyra
(Vitamin B7) Biotin
Vitamin C Askorbinsyra

Askorbat
E 300-304

Vitamin D Kolekalciferol

Ergocalciferol

Vitamin E Alfatokoferol
E306-309
Vitamin K Fyllokinon
Menakinon

De bokstavsbeteckningar som står inom parentes är föråldrade och används idag inte i någon större utsträckning.

Vattenlösliga och fettlösliga vitaminer

De 13 vitaminer som människokroppen behöver kan delas in i två grupper: vattenlösliga vitaminer och fettlösliga vitaminer. Om man får i sig så mycket av någon vattenlöslig vitamin att man får ett överskott utsöndras detta i urinen och försvinner på så vis ur kroppen. Fettlösliga vitaminer lagras däremot i fettdepåer i kroppen. De fettlösliga vitaminerna är A, D, E och K. De övriga vitaminerna är vattenlösliga.

En av de viktigaste lagringspunkterna för fettlösliga vitaminer i kroppen är levern. De flesta svenskar har ett lager av A-vitamin i levern som gör att man klarar sig i över ett år även om man inte får i sig A-vitamin i kosten. D-vitamin brukar det finnas ett lager av som räcker i några månader, om man har ätit en kost som varit rik på D-vitamin och inte har några problem med matsmältningen.

Att fettlösliga vitaminer lagras i kroppen innebär också att det finns risk för att man blir förgiftad om man får i sig alldeles för mycket av vitaminerna. Särskilt för vitamin A och vitamin D finns det exempel på personer som blivit sjuka av att ha ett alldeles för stort lager i kroppen. Håller man sig till en normal kost är det extremt svårt att nå upp till dessa halter, utan de förgiftningar som har skett har framförallt drabbat personer som använt sig av vitamintillskott. Det finns också några få exempel på personer som blivit sjuka efter att ha ätit stora mängder isbjörnslever.

Vitaminer som samverkar med enzymer

Flera av de 13 vitaminer vi behöver få i oss samverkar med viktiga enzymer i människokroppen. Enzymer är proteiner som katalyserar, det vill säga ökar eller minskar hastigheten på vissa kemiska reaktioner. Nästa alla kemiska processer som sker i våra celler kräver enzymer för att gå tillräckligt fort för att vi ska fungera som vi ska.

Vitaminer som utgör råmaterial

Vissa vitaminer utgör råmaterial i människokroppen och är till exempel nödvändiga för att kroppen ska kunna skapa ett visst hormon eller pigment.

Vitaminer – kroppens ”konserveringsmedel”

Det finns vitaminer som fungerar som ”konserveringsmedel” i kroppen och till exempel ser till att fettämnen in härsknar.

Vad menas med mg och µg?

När man talar om hur mycket fett eller protein en person behöver i sin kost rör det sig om ett visst antal gram per dag, men vitaminer behöver vi i så ytterst små mängder att gram blir en för stor enhet att använda sig av utan att det blir väldigt klumpigt. Istället använder man sig av enheterna milligram (mg) och mikrogram (µg).

1 milligram = en tusendels gram

1 mikrogram = en miljondels gram

Mikrogram förkortas µg, där µ är den grekiska bokstaven gemena (lilla) my. Eftersom det är lite krångligt att skriva µ när man använder sig av ett vanligt tangentbord förekommer det ofta att man ser ett vanligt u användas istället (ug) men detta är alltså inte korrekt.

Om du använder dig av Windows kan du skriva µ genom att använda tangenten AltGr + tangenten för bokstaven m.

Provitamin

Ett provitamin (även kallat previtamin) är en substans som kan omvandlas till ett vitamin i kroppen genom naturlig metabolism.

Exempel: Ämnet pantenol kan i människokroppen omvandlas till pantotensyra, det vill säga vitamin B5. Pantenol kallas därför i nutritionssammanhang för provitamin B5.

Ett annat välkänt exempel är β-karoten (betakaroten) som i tarmen kan omvandlas till rentinol (vitamin A).

När mängden provitamin anges i en produkt är det viktigt att veta om producenten anger den faktiska mängden eller den andel som omvandlas till verksamt vitamin i människokroppen. Till exempel är det många gånger mer effektivt att äta färdigt A-vitamin (retinol) istället för β-karoten.